دانلود کتاب Hantering av fysiska säkerhetsrisker – en kunskapsöversikt

Att kunna arbeta med systematisk hantering av brotts-, brands- och arbetsmiljörisker är en ef- tertraktad kompetens. Det syns inte minst i både näringslivets och den offentliga förvaltningens arbetsannonser när man söker chefer, handläggare eller samordnare till säkerhetsavdelningar. Trots det finns mycket lite skrivet på svenska om riskhantering och riskanalys i kontexten skydd mot brott. Ännu ovanligare är litteratur som jämför riskhantering mellan brandskydd, arbetsmiljö och brottsskydd.

Bristen på litteratur påverkar även studier av riskhantering inom fysisk och organisatorisk säkerhet,
i synnerhet på akademisk nivå där det i Sverige är ett relativt nytt ämne. Att flytta fram positionerna och vidga kunskapsfältet är därför angeläget både för ämnet fysisk- och organisatorisk säkerhet så- väl som för näringslivet. Detta kandidatarbete är ett tidigt bidrag till ett ämnesområde som ser ut att växa. Genom att kartlägga engelskspråkiga handböcker och det vetenskapliga kunskapsläget inom närliggande discipliner har arbetet haft ytterligare ett mål: att nå ut med kunskap till de som arbetar med riskhantering i praktiken och på så sätt vidga gruppens medvetenhet och yrkeskompetens.

Uppsatsens syfte är att redovisa kunskapsläget och samtidigt visa på riskhanteringsprocessens bredd och djup. Mer konkret har det skett genom att identifiera likheter och skillnader i de studerade områdenas begreppsapparater, processbeskrivningar, problem, framgångsfaktorer och samtidigt redovisa eventuell kritik som riktas mot riskhantering som fenomen. Resultaten visar att det finns fler likheter än skillnader mellan både riskhanteringsprocesser som riskanalysmetoder, oavsett om syftet är att skydda mot brott, ohälsa eller brand och olyckor.

Arbetet har genomförts som en deskriptiv litteraturstudie och jämförande textanalys. Riskhan- teringsprocessen har beskrivits med utgångspunkt i den generiska ISO-standarden (31000:2009, Riskhantering - Principer och riktlinjer). Tio riskanalysmetoder som täcker samtliga steg i risk- bedömningsmomentet har valts ut och beskrivits. Redovisning med tillhörande analys har följt samma ordningsföljd som standardens processbeskrivning. Materialet har kompletterats och jämförts med facklitteratur och vetenskapliga artiklar från tre riskhanteringsområden: (1) skydd mot ohälsa i arbetsmiljön, (2) skydd mot brand och olyckor samt (3) skydd mot brott.

Uppsatsen ger även exempel på den inkonsekventa begreppsanvändningen som förekommer både mellan och inom olika discipliner som sysslar med riskhantering. En av uppsatsens slutsatser är att det sannolikt inte går att skapa en enhetlig begreppsapparat varken inom akademin eller i den praktiska verksamheten samtidigt som det heller inte är nödvändigt. Istället kan missförstånd und- vikas genom att tydligt och i varje enskilt fall definiera vad man avser med ett visst begrepp.